h4 class="date"18 juni/h4 div class="text-picture-component"pSTOCKHOLM (Direkt) Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procentenheter, till 0,5 procent, vid det penningpolitiska mötet den 30 juni, räntebeskedet lämnas den 1 juli. Och trots stor osäkerhet om tillväxtutsikterna väntas Riksbanken fortsätta att höja räntan till Ã¥tminstone 1,0 procent vid Ã¥rsskiftet./ppDet framgÃ¥r av SME Direkts enkät bland 17 ekonomer där 15 räknar med en räntehöjning med 25 punkter nu, en tror att räntan höjs med 50 punkter medan en tror att Riksbanken väljer att lämna räntan oförändrad./ppEkonomernas prognos om reporäntan vid Ã¥rsskiftet varierar mellan 0,75 och 1,25 procent, med en medianprognos pÃ¥ 1,25 procent och en genomsnittsprognos pÃ¥ 1,06 procent./ppUtgÃ¥ngsläget är att i samband med räntemötet i april sÃ¥ var en tillräcklig majoritet i Riksbanksdirektionen redo att höja räntan den 30 juni med utgÃ¥ngspunkt frÃ¥n de prognoser som Riksbanken hade dÃ¥. /ppNy inkommande information pekar Ã¥t helt olika hÃ¥ll, men det framstÃ¥r som klart att prognoserna frÃ¥n i april är helt utdaterade. Bland ekonomerna är dock bedömningen att starka utfallsdata för den svenska ekonomin den senaste tiden bör väga tyngre för Riksbankens räntebeslut pÃ¥ kort sikt än riskerna för en svagare utveckling framöver i spÃ¥ren pÃ¥ effekterna av skuldkrisen./pp"Jag tror inte att det är mÃ¥nga som har nÃ¥gra invändningar mot att de börjar höja räntan nu, framför allt mot bakgrund mot hur data har fallit ut... De behöver inte ta till nÃ¥gra krystade argument för att höja räntan nu även om omvärldsbilden ser lite skakig ut", säger Stefan Mellin, analytiker pÃ¥ Danske Markets./ppFakta pÃ¥ bordet väger tyngre än ovissa osäkerhetsfaktorer, och fakta pÃ¥ bordet säger att den svenska ekonomin nu vände upp betydligt tidigare och starkare än vad som antogs i Riksbankens aprilprognoser. Enbart BNP-utfallet för det första kvartalet räcker för att ändra bilden av hur resursutnyttjandet har utvecklats. /ppDärtill har olika sentimentsindikatorer, KI-barometern och inköpschefsindex, fortsatt att öka starkt under andra kvartalet vilket stärker argumenten ytterligare för att Riksbanken mÃ¥ste justera upp BNP-prognosen för 2010 relativt kraftigt, frÃ¥n +2,2 procent i april./ppStefan Mellin tillägger att kronan samtidigt har varit svagare än vad Riksbanken räknade med, vilket ytterligare stärker argumenten för en tidig räntehöjning./pp"Under andra kvartalet har TCW snittat pÃ¥ 131, att jämföra med Riksbankens prognos pÃ¥ 128,5. Det är cirka 2 procent svagare", säger Stefan Mellin, och tillägger att baserat pÃ¥ Riksbankens tidigare publicerade scenarier kan man säga att en 3 procent svagare krona motsvarar 0,25 procent pÃ¥ reporäntebanan./pp"Ãven det är ett ganska tydligt argument. Allt utvecklas i riktning som ger stöd Ã¥t och till och med stärker bilden av att Riksbanken ska höja (den 30 juni). Det är nog möjligt att det blir fler än tre ledamöter som rösta för höjningen"./ppMed nya fakta pÃ¥ bordet behöver knappast direktionsledamöterna känna sig bundna av tidigare uttalanden om när räntan bör höjas. Med tanke pÃ¥ att nationalräkenskaperna nu visar att den svenska ekonomin började växa redan andra kvartalet 2009 kan kanske till och med Lars EO Svensson ha ändrat bedömning. Han förordade tidigare att räntan skulle lämnas oförändrad till och med fjärde kvartalet, men det baserades pÃ¥ att den svenska ekonomin var i recession till och med fjärde kvartalet 2009, och att tillväxten under första kvartalet skulle ha varit betydligt svagare än vad utfallet nu visade./pp"Det är klart att om data kommer in annorlunda än prognosen sÃ¥ kan ju även hans bedömning ändras", säger Stefan Mellin./ppGivet vad som nu är känt om den ekonomiska utvecklingen i Sverige, i relation till Riksbankens aprilprognos, ser vissa bedömare skäl att hävda att Riksbanken har hamnat efter kurvan i frÃ¥ga om att höja räntan, och frÃ¥gan är om det inte finns skäl att tro att Riksbanken till och med kommer att höja räntan med 50 punkter den 30 juni./pp"Om man gör en sannolikhetsbedömning sÃ¥ är väl en 50-punktershöjning - även om det är osannolikt - kanske mindre osannolikt än att de inte skulle höja räntan i det här läget", säger Stefan Mellin. /pp"25 punkter är huvudspÃ¥ret. Men samtidigt - om de ska höja räntan nu, och de är oroliga över de lÃ¥ga nivÃ¥erna, sÃ¥ har de ju möjlighet att slÃ¥ till innan riskerna framöver möjligen besannas. (Riskerna) är ju framför allt en frÃ¥ga för 2011, och dÃ¥ har man ju chansen att höja nu" och därmed bygga upp torrt krut för att motverka en eventuell nedgÃ¥ng nästa Ã¥r, fortsätter Stefan Mellin./ppUtsikterna pÃ¥ lite längre sikt är betydligt grumligare än de var i april, den Greklandsoro som länge legat och gnagt pÃ¥ marknaderna exploderade till en fullständig frossa i slutet av april/början av maj. /ppKraftfulla Ã¥tgärder frÃ¥n EU/ECB/IMF har gjort att den värsta oron för eventuella statskonkurser, bankkrascher och ny djupfrysning av det finansiella systemet har avtagit. Men insikten om att mÃ¥nga länder mÃ¥ste strama Ã¥t statsfinanserna snabbt innebär att det har tillkommit kraftiga nedÃ¥trisker mot den globala konjunkturen framöver./pp"Det är ju inte bara euroomrÃ¥det som har en underskotts- och skuldproblematik hängande framför sig, det gäller ju i lika hög grad, eller till och med ännu högre grad, USA och England - och Japan. Ska alla de här länderna nu strama Ã¥t de kommande Ã¥ren... sÃ¥ slÃ¥r det ganska hÃ¥rt pÃ¥ tillväxten", säger Stefan Mellin./ppDanske Bank har gjort en kalkyl baserat pÃ¥ att alla stora underskottsländer stramar Ã¥t budgetarna med 1 procent per Ã¥r de kommande sju Ã¥ren, och Stefan Mellin konstaterar att konjunktureffekten skulle bli betydande./pp"Sverige behöver ju inte göra nÃ¥gonting, men vi drabbas ju indirekt. Det drar bort Ã¥tminstone 1 procentenhet frÃ¥n tillväxten de närmaste Ã¥ren."/ppI omvärlden blir BNP-effekten av samtida budgetbesparingar, enligt Danske Banks modell, större; för euroomrÃ¥det och Storbritannien skulle det innebära omkring minus 2 procentenheter 2011 och 2012, och effekten blir nästan lika stor för USA. För den globala tillväxten skulle effekten kunna bli sÃ¥ stor som -2 procentenheter 2011 och -1 procent 2012, trots antaganden om en god utveckling i flera tillväxtländer./ppNu är det knappast troligt att USA kommer att inleda nÃ¥gra besparingsÃ¥tgärder pÃ¥ kort sikt. Oro för att den amerikanska ekonomin redan är pÃ¥ väg att sakta in efter att lagercykeln har gÃ¥tt mot sitt slut talar snarare för att USA överväger förnyade stimulansÃ¥tgärder i takt med att de tidigare löper ut. Och USA är kanske ett av fÃ¥ länder som kan göra det, än sÃ¥ länge har oroliga investerare inte signalerat att man tänker sluta att placera pengar i amerikanska statspapper./pp"De behöver kanske inte göra det (börja spara). (USA) har en stor skuld, men den finansieras fortfarande glatt och villigt - tills det spricker", säger Stefan Mellin./ppDet gick ocksÃ¥ bra för Grekland att finansiera sina växande underskott under mÃ¥nga Ã¥r, tills investerarna plötsligt vände pÃ¥ klacken och helt stängde av kapitalkranarna. Vissa bedömare oroar sig för att det inte kan uteslutas att även USA kan drabbas av nÃ¥got liknande om landet inte kan uppvisa en plan för hur de ska gÃ¥ mot uthÃ¥lliga statsfinanser pÃ¥ medellÃ¥ng sikt /pp"Den oron är ju naturligtvis väldigt befogad, att det snart kan bli problem även för USA. Men man mÃ¥ste ju erkänna att hittills sÃ¥ har det gÃ¥tt bra."/ppMen även med de massiva stimulansÃ¥tgärderna, finanspolitiska sÃ¥väl som penningpolitiska, som har stöttat USA sÃ¥ är det i första hand lageruppbyggnad som har legat bakom de förhÃ¥llandevis starka BNP-utfallen de senaste kvartalen. Och när lagercykeln nu verkar gÃ¥ mot sitt slut befarar mÃ¥nga ekonomer att tillväxttakten växlar ner i linje med tillväxten i den slutliga efterfrÃ¥gan, runt 1,5 procent uppräknat i Ã¥rstakt. Det är inte tillräckligt för att fÃ¥ ner arbetslösheten, och därmed ökar risken för en ny nedgÃ¥ng./ppSamtidigt varnar mÃ¥nga bedömare för att tillväxten kan ha passerat toppen även i Kina, och risken för en krasch pÃ¥ fastighetsmarknaden gör av det inte gÃ¥r att utesluta en hÃ¥rdlandning i den kinesiska ekonomin./ppAlla dessa risker är svÃ¥ra att bygga in i en prognos, men det finns goda skäl att räkna med att Riksbanken kommer att justera ned BNP-prognoserna för 2011-2012, frÃ¥n 3,7 respektive 3,1 procent i aprilprognosen./ppEn svagare tillväxt framöver är ocksÃ¥ ett skäl till att marknaden tror pÃ¥ mindre ränteökningar frÃ¥n Riksbanken pÃ¥ lite längre sikt än vad räntebanan frÃ¥n april pekade emot. Enligt SME Direkts prognos väntas reporäntan toppa pÃ¥ 3,5 procent under prognosperioden (tre Ã¥r), att jämföra med 4 procent i Riksbankens aprilprognos./ppSett till prissättningen pÃ¥ marknaden är även 3,5 procents reporänta en väldigt hög prognos. Baserat pÃ¥ aktuell prissättning i FRA-kontrakten är det tveksamt om reporäntan ens nÃ¥r upp till 2,5 procent de kommande tre Ã¥ren, men FRA-priserna kan spegla ett tryck pÃ¥ marknaden som inte helt speglar vad marknadsaktörer faktiskt tror om reporänteutvecklingen./ppMats Lind, analytiker pÃ¥ Ãhmans, konstaterar att marknadsaktörer kan bedöma att riskerna för en svagare utveckling, och därmed lägre reporänta, väger tyngre än riskerna för en bättre utveckling. Därmed är man villig att betala en premie för att skydda sig mot nedsidan, vilket pressar ner räntenivÃ¥erna pÃ¥ FRA-kontrakten till lägre nivÃ¥er än vad som kan vara motiverat av förväntningarna om den faktiska ränteutvecklingen./ppKorta svenska marknadsräntor har sannolikt ocksÃ¥ pÃ¥verkats av den internationella utvecklingen, där prognoserna om räntehöjningar frÃ¥n de stora centralbankerna, Fed, ECB, och Bank of England, nu verkar ha skjutits upp pÃ¥ obestämd framtid./ppECB och Bank of Japan har redan beslutat nya penningpolitiska lättnader, via nya likviditetsinjektioner, de senaste veckorna, och Wall Street Journal har rapporterat om att även Federal Reserve har börjat föra diskussioner om vad de ska göra om den ekonomiska Ã¥terhämtningen skulle visa sig bli svagare än väntat./ppMen undantaget rena sedelpressar ser det inte ut att finnas mycket krut kvar i de penningpolitiska vapenförrÃ¥den för att parera potentiellt negativa effekter av finanspolitiska Ã¥tstramningar, i vare sig USA, Europa eller Japan. Det gör att risken för att framför allt Europa kan fÃ¥ uppleva ett lika förlorat decennium som Japan gjorde pÃ¥ 1990-talet börjar bli obekvämt hög./ppKanske har världens ekonomiska beslutsfattare bränt av allt sitt krut pÃ¥ att försöka skapa uthÃ¥llighet i en global tillväxt som var dopad av ohÃ¥llbart kraftig kredittillväxt, och därmed obstruerat mot en välbehövlig sättning i konjunkturen som skulle skapa förutsättningar en mer lÃ¥ngsiktigt uthÃ¥llig utveckling./pp"Den bästa medicinen nu kanske är en relativt framtung Ã¥tstramning. Ãven om det kostar i termer av tillväxt här och nu sÃ¥ är det kanske den bästa vägen mot att lÃ¥ngsiktigt undvika en likviditetsfälla eller ett deflationsscenario som i Japan - att bita i det sura äpplet nu och ta ett par svÃ¥ra Ã¥r, för att fÃ¥ en positiv effekt pÃ¥ längre sikt", säger Stefan Mellin./ppMen med all sannolikhet skulle det vara politiskt omöjligt att agera pÃ¥ ett sätt som aktivt skapar en recession sÃ¥ länge som finansmarknaderna inte helt stänger kranarna. Och om detta skulle ske blir sannolikt det politiska trycket pÃ¥ ECB att starta sedelpressarna massivt./pp class="table"Deltagare: 4Cast, Action Economics, Almega, Citigroup, Danske Markets, DNB Nor, Erik Penser Bank, Hamp;Q Bank, Handelsbanken, Jyske Bank, Nordea, RBS, SBAB, SEB, Swedbank, Sydbank, Ãhman/p/div div class="article-footer-component"h3Direkt/h3 Â- /div div class="blog-footer"p PubliceradÂ-15:53Â-span class="blog-footer-author"av: Â-/spana href="/nyheter/2010/06/18/prognos-rb-hojer-rantan-till-0-/index.xml"Länka hit/aÂ-a class="comment-blog-link" href="/nyheter/2010/06/18/prognos-rb-hojer-rantan-till-0-/index.xml#comments"Kommentera/aÂ-/p/div

More...